When the night has come

Det känns lite läskigt för jag känner mig tom. Ihålig. Jag tittar på the breakfast club och st elmo's fire och jag blir lycklig samtidigt som jag inser falskheten i den lyckan och känner mig tommare än någonsin. Jag är inte ens ledsen, arg eller besviken på någon eller någonting. Jag är bara tom och det gör ont i hjärtat just nu. Min motivation har försvunnit och jag orkar inte. Skolan känns inte viktig just nu och det gör mig stressad eftersom jag vet att den borde vara det. Det enda som känns viktigt är mina vänner, men jag vill inte prata. Jag vet inte ens varför jag känner såhär ibland. Det är ett återkommande tema i mitt liv när det blir lite för mycket. Jag tror inte att det är ovanligt, jag tror att de flesta känner såhär ibland. Eller så känner alla helt olika. Jag har svårt att ta mig upp ur sängen på morgonen och jag stänger av mina känslor för att inte gråta. Om jag funderar för mycket kommer jag definitivt börja gråta. Därför avslutar vi det här nu och pratar aldrig om det igen. Gonatt!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback