I think I'm going to fall again
Lyssnar på Sarah Brightman.
Jag känner mig så tom på något sätt, som om någon har borrat ett hål i mina tankar och tömt mig på innehåll. Jag är en person som går väldigt mycket i vågor, om jag har varit väldigt glad/exalterad eller haft ett par händelserika dagar sjunker jag ännu djupare ner när allt tar slut. Precis som vågor. Det är som om jag måste balansera saker så att jag aldrig är glad eller ledsen hela tiden. Att inte vilja vara ledsen hela tiden förstår jag, men varför kan jag inte låta mig själv vara glad utan att balansera ut det med ångest och jobbiga tankar?
Jag känner mig så tom på något sätt, som om någon har borrat ett hål i mina tankar och tömt mig på innehåll. Jag är en person som går väldigt mycket i vågor, om jag har varit väldigt glad/exalterad eller haft ett par händelserika dagar sjunker jag ännu djupare ner när allt tar slut. Precis som vågor. Det är som om jag måste balansera saker så att jag aldrig är glad eller ledsen hela tiden. Att inte vilja vara ledsen hela tiden förstår jag, men varför kan jag inte låta mig själv vara glad utan att balansera ut det med ångest och jobbiga tankar?
Kommentarer
Trackback