Dumpad

Kom precis hem från heron city. Jag och Cissi var på bio och såg Dumpad. En helt okej komedi, det behövs just nu. Det var i alla fall otroligt skönt att hitta på någonting, komma iväg lite. Tack Cissi för att du ställer upp :)

Dock känns det värre att komma hem igen. Att återgå till tystnaden. Det är jobbigt att inte kunna ringa och berätta om sin dag, om filmen man såg, om hur man mår. När man har hittat Den personen. Han/hon man vill ha vid sin sida när ens drömmar går i uppfyllelse. Den man vill berätta alla småsaker för. När man precis har sett någonting man vill kommentera, den första personen man tänker på. Den man vill berätta allt för, dela allt med. Det känns tomt. Ihåligt. Som att en del av mig saknas. Vad händer nu?

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback