Ronjas blogg

Jag känner mig som i filmerna. Ni vet tonåringen med föräldrar som knuffar en åt ett håll medan man själv inte vet vad man vill. De där föräldrarna som alltid vill att deras barn ska bli doktor eller advokat. Mina föräldrar däremot försöker tvinga på mig ett körkort. Jaja, jag vet att det låter dumt att klaga på att ens föräldrar är villiga att betala för ens körkort, men för mig är det jobbigt. Jag vet inte om jag själv vill ta körkort, men jag vet att min pappa vill att jag ska ta det och jag vill inte göra honom besviken. Jag blir sårad när de, både på julafton, födelsedagar och annat, bara köper körkortslektioner och sådant. Jag blir sårad när de inte ens frågar mig vad JAG vill. De bara antar att jag inte vill något annat än att ta körkort. Jag blir ledsen när jag aldrig får vad jag önskar mig utan bara vad DOM tycker att jag BORDE önska mig. Presenter handlar om att ge någonting som man vet att personen vill ha/kommer bli glad för. Jag önskar mig andra saker så mycket mer och det säger jag till dem, men ändå prioriterar de DERAS önskningar för mig istället för MINA önskningar för mig. Jag säger inte att jag inte vill ta körkort, men jag vet inte heller om jag vill. Det blir bara värre och svårare för mig att ta ett beslut när de pressar mig på det här sättet. Suck.