Ronjas blogg

Det finns en artist som berör mig. Jag är fast. Hon sjunger sjukt bra, jag gillar den där otydliga brittiska dialekten då det gör att det låter mer äkta. För 1,5 år sedan kunde hon inte ens spela gitarr, nu är hon hur bra som helst. Hennes texter handlar om vardagliga saker, men inte på samma sätt som alla andra hundratusen låtar. Hon skriver om såna där hemska känslor som finns som man liksom inte gärna erkänner att man har. Hennes texter känns äkta, som att det är en dagbok hon skriver. Hon är min idol! Sist jag hade en idol var jag typ 5 år gammal och sa till folk att pappa var min idol. Men hon har fångat mig i sitt lilla nät.

Hennes namn? Kate Nash såklart!