Ronjas blogg

Usch. Jag känner mig så tråkig och blä. Jag saknar mig själv om det nu låter normalt? Rent bloggmässigt alltså. Jag saknar mitt sätt att skriva, min underliggande entusiasm och mitt brinnande intresse för att dela med mig som fanns i min gamla blogg. Det var bara ett och ett halvt år sedan, men det var också precis innan blogghysterin utvecklades. Det var kul att skriva, jag skrev för min egen skull. Det gör jag till viss del nu också, men det är svårt att inte påverkas av blogghysterin och dess press på en att hela tiden skriva intressanta/lockande inlägg. På den tiden kunde jag helt ärligt säga att min blogg, mitt sätt att skriva och min personlighet var helt unik. Nuförtiden finns det massvis med exakt likadana bloggar och det känns bara som att man är en repris av någonting. En kopia. Trots att man bara är sig själv. Varför måste allt bra och fint förstöras så småningom? Varför kan inte vissa saker bara stanna där de var istället för att utvecklas till någonting överdrivet och jobbigt?